Hur det började:

Brevet till Anna Britta

1975 gjorde jag en del släktforskning. Jag hade då en del utbyte kring släktforskningen med min pappa, Gustaf Adolf Johansson född i Bryntebo 1904 i Morups socken i Halland. Pappa berättade bland annat att hans farmor Anna Britta Jönsdotter i Bryntebo 1886 hade fått ett brev från en släkting i Amerika.

När jag nu, 40 år senare som pensionär tar upp släktforskningen, hittar jag min anteckning om amerikabrevet. Jag har också inspirerats av TV-serien ”Allt för Sverige” där svenskamerikaner söker sina svenska rötter.

Amerikabrevet som min pappas farmor fick 1886

Pappa berättade att hans farmor Anna Britta 1886 fått ett brev underskrivet N.P. Nilsson, Bradford i USA. N.P. Nilsson var där gift med Hanna och hade en son som hette Janne och en dotter som hette Jenny. Pappa är nu sedan länge död och jag har fått brevet.

Jag har försökt efterforska vilka personerna i brevet var.

Brevet inleds med ”Kära syster” och avslutas med ”Hälsa våra gamla föräldrar”. Jag efterforskade vad Anna Britta hade för syskon och hittade ingen som stämde med uppgiften från brevet. Anna Britta hade en tvilling som dog vid tre års ålder. Kort därefter dog även Anna Brittas mamma.

Anna Brittas bröder bör ju dessutom ha hetat Jönsson. I stället började jag leta efter en N.P. Nilsson som utvandrat från Morup.

Jag hittade en Nils Peter Nilsson, född 1848 i Morup. Han bodde på Lyngen 2. Han emigrerade till Amerika 1870. Jag hittade emellertid inget släktskapsförhållande mellan honom och Anna Britta. Jag letade i de Amerikanska folkräkningarna som görs vart tionde år. 1880 års folkräkning förstördes genom brand men i folkräkningen för 1900 hittade jag en familj som jag tyckte stämde med brevet till Anna Britta.

I folkräkningen för år 1900 i Bradford Pennsylvania USA finns familjen:                                                                                  

  • Nels Nelson 52 år
  • Hustru Hanna 45 år
  • Son John 25 år (född ca 1875)
  • Dotter Jennie 21 år (född ca 1879)
  • Son Oscar 10 år (född ca 1890)  

Varför skulle denne Nels Nelson (Nils Peter Nilsson) skriva brev till Anna Britta?

När Anna Britta var sex år gifte hennes far om sig. Jag hittade en styvbror till Anna Britta. Han hette Karl Johan Nilsson och var son till Anna Brittas styvmor (faderns andra gifte). Karl Johan Nilsson emigrerade emellertid inte, så inte heller det spåret gav något.

Anna Brittas far fick ytterligare tre döttrar (halvsyskon till Anna-Britta) i andra giftet, varav en dog som liten.

Anna Brittas yngsta halvsyster hette Johanna Lina (i faderns andra gifte). Hon var född 1852. I kyrkoböckerna hittade jag information om att hemmadottern Johanna Lina Jönsdotter, 19 år från Lynga Nr 1 i Morup, emigrerade till Amerika 1871. Hon tillhörde de första kvinnorna som utvandrade från Morup till Amerika. De första fem unga kvinnorna hade utvandrat året innan. Jag har inte hittat något om Johanna Lina Jönsdotter i Amerika.

Kunde det vara så att N.P. Nelsons hustru Hanna i själva verket var Anna Brittas halvsyster Johanna Lina och att hon i Amerika kallade sig för Hanna? Efter mycket forskande fick jag så småningom detta bekräftat. Det var alltså inte N.P. Nelson som skrev brevet utan det var hans hustru Hanna som skrev brev till sin storasyster Anna Britta i Sverige.

Nedan Amerikabrevet och därefter en avskrift av detsamma:

Avskrivning av brevet:

Bradford den 21 feb 1886

Älskade syster och svåger samt barn. Wi önska eder alt gott och all guds fred måtte vela ofver eder alla.

Älskade syster, för det första får jag tacka dig så mycke för det kärkomna bref. Det är roligt att höra från eder att ni har hälsan, men att Johan icke kan begagna sitt ben förutan kryckor det är mycke lesamt, men det är ändå roligt att han fick lefva och att edra äro så stora det förvånar mig. Det är roligt att de äro snäla, men ni omtalar endast tre, är det alla ni har.

Men kära syster, du vel veta hur jag befinner mig som jag vell i korthet omtala. Jag har det så bra som jag vel önska mig. Jag har en mycket snäll maka och två barn. Janne är 11 år och Jenne 8 år. De går i Engelsk skola varje dag. Även vel du veta vad ve hav om medag om jul. Ve har icke som i Sverge. Ve bruckar stekta kalkoner som är stoppade, äfven gäss, änner och höns och allt annat som jag icke kone omtala. Äfven kan jag omtala vad ve gör. Ve har räntat bort vart hus och så räntat ett längre inne i staden. Vi lefve uppe på som vi har 6 rom och der nere har ve 4, och der har vi vårt arbete med att koka mat och sälja. Det är roligt för vi får arbeta tillsammans inne och sleppa att gå ut i detta kalla vädret. Vi har icke mer än en piga nu, men vi har en hustru som hjelper os när vi behöfve hjelp. Jag vel tala om mer när jag får muntligen tala med dig. Johan arbetar för en gubbe her i staden. Han har sin kost der också. Han är icke längre borta än han kommer inn most var annan dag . Han har det bra.

Jag får vest sluta för du kan blefva tröt af att läsa min enfaldiga skrift. Vi har alla någorlunda god hälsa. Vi har lite kalt, i synnerhet barnen, men det går väl öfver. Det är icke någonting att tala om. Herran vare mäd eder alla

Jag vel sända eder var namn(?) kort samt barnens. En kär hälsnen fran os till eder alla, men forst och sist till eder kära syster och svåger.

Vänligen, N P Nilson och Hanna samt barn. Skrif snart

N P Nilson Bradford City Pa Box 192

P S Hälsa våra gamle föräldra så gott


Genom dessa efterforskningar lärde jag mig mycket om den svenska emigrationen till Amerika.

Från senare delen av 1800-talet och en bit in på 1900-talet utvandrade en stor del av Sveriges befolkning till Amerika. Sverige var en utvandringsnation och det var unga friska starka svenskar med drömmar och ambitioner, som utvandrade. Amerika behövde arbetskraft för att bygga skyskrapor, järnvägar, arbeta i gruvorna, odla upp mark etcetera. I Sverige var det tidvis nödår och svåra tider. En ökande befolkningstillväxt gjorde att det var svårt för gårdarna att försörja allt fler. Men det som lockade med Amerika var också ett friare liv med nya möjligheter. Ungefär en femtedel av Sveriges befolkning emigrerade. Det förekom också ett omfattande ”gästarbetesresande” till och från Amerika. För att inte Sverige helt skulle utarmas på sin arbetskraft fick myndigheterna så småningom försöka motverka den stora massflykten. Sveriges riksdag tillsatte 1907 en emigrationsutredning som rekommenderade sociala och ekonomiska reformer för att minska utvandringen.

Halland var det län i Sverige som hade störst andel emigranter i förhållande till sin folkmängd. Intensivast var utvandringen från mellersta Halland, från slätt- och skogsbygderna i Varbergs och Falkenbergs nuvarande kommuner. Städerna hade inte möjlighet att bereda arbete åt all den arbetskraft som var övertalig på landsbygden. Så varför skulle inte också jag ha släktingar i Amerika? Släkt som för länge sedan är glömd. Det gäller bara att hitta dem! Jag undrar hur det gick för dem, hur kontakterna varit med det gamla hemlandet och med andra utvandrade släktingar, vad de tänker om sin svenska bakgrund, om det idag finns något som påminner om deras svenska bakgrund, om det finns något intresse av kontakter med och kunskaper om den svenska bakgrunden med mera.

I mitt letande har jag utgått från min pappas fyra anföräldrapar som ligger kronologiskt tre generationer före pappa. De levde alla i socknarna Morup eller Stafsinge i Halland under 1800-talet. Jag har följt upp anföräldrarnas samtliga ättlingar i tre generationer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s