Jöns och Inger Christinas/Anna Lenas emigranter

Jöns Larsson var min farfars morfar. Han var född i början av 1800-talet. Jöns och hustrun Inger Christina Andersdotter fick sju barn varav två dog som små. Sen dog även hustrun Inger Christina 1844. Jöns gifte om sig med Anna Lena Eliasdotter och fick ytterligare tre barn, varav två blev vuxna. Jöns bodde med sin familj i Lynga nr 1 i Morups socken. Alla Jöns Larssons 7 vuxna barn var berörda av ”Amerikafebern” på något sätt.

Barn i 1:a giftet

  • Nils Aron Jönsson              (1828 – 1893)
  • Lars August Jönsson           (1833 – 1900)
  • Maria Severina Jönsdotter  (1835 – 1891)
  • Carl Johan Jönsson             (1838 – 1909)
  • Anna Brita Jönsdotter        (1841 – 1903)

Barn i 2:a giftet:

  • Emma Charlotta Jönsdotter (1849 – 1898)
  • Johanna Lina Jönsdotter     (1852 – 1930)

Karta från 1832 vid Laga skifte i Lynga by. Syftet med Skiftesreformen var att respektive gård skulle få ett sammanhängande markområde istället för utspritt på många små enheter. Reformen innebar också att de gamla byarna splittrades och en del familjer fick flytta ut till sina nya markområden. Skiftesreformen i Lynga påbörjades 1832 men pågick i flera år innan den var genomförd.

Från Lantmäteriet Historiska kartor

Områdena inom A är Lynga nr 1, som bestod av tre gårdar. Marken omfördelades enligt Aa, Ab och Ac. Aa blev Jöns Larssons marker. Jöns Larssons gård flyttades ut från den gamla byn. Jöns Larssons son Lars August Jönsson övertog senare gården och Jöns Larsson bodde kvar hos honom. Efter en svår olycka på gården 1885 lämnade Lars August med familj hastigt gården och flyttade till Stafsinge. Lars Augusts äldste son Anders Julius Larsson övertog då gården. Farfar Jöns Larsson bodde alltjämt kvar på gården. Efter Anders Julius Larsson övertogs gården av hans son Oskar Sigfrid Andersson och han bodde på gården med familj till 1960-talet. Sen har gården haft olika ägare. Gården kallas ”Jensagård” efter Jöns Larsson.

Jensagård, foto 2017

Klicka på länken nedan och se Jöns Larssons emigranter. I bilden är inte alla barnbarn och barnbarns barn med, bara de som emigrerade markerade med röda ramar.

Nedan kan du klicka på länken och se samtliga Jöns Larssons ättlingar i tre generationer (utskrift från mitt Disgenprogram). Namn som föregås av EMI betyder att de emigrerat, namn som föregås av USA betyder att de fötts i USA.

Jöns Larssons dotter Johanna Lina Jönsdotter, född 1852

Jöns Larssons yngsta barn Johanna Lina Jönsdotter var bland de första kvinnorna som utvandrade till Amerika från Morup och också en av de första i min släkt som utvandrade. Det kom därefter att bli många.

Under 1860-talet var det fortfarande ovanligt med utvandring från Morup till Amerika.

I Morups socken/församling bodde cirka 2 700 personer omkring 1860. Befolkningen ökade något under 1860-talet. Den årliga utflyttningen från Morup var mellan cirka 40 och 70 personer om året. Inflyttningen var mellan cirka 30 och 90 personer om året. De flesta flyttningarna gällde till och från församlingar i närheten. En hel del utflyttningar gick också till Danmark. Väldigt få flyttade till Amerika under 1860-talet. Den förste som flyttade till Amerika från Morup var sjömannen Sven Jakob Svensson från Skillingshagen, född 1840. Han flyttade till Amerika 1867 och han var den ende som flyttade till Amerika det året. 1868 var det ingen som flyttade till Amerika. Däremot var det 12 personer som flyttade till Danmark. 1869 började utflyttning till Amerika så smått. 11 personer flyttade det året från Morup till Amerika. Av dessa återvände flera efter kortare eller längre tid. Det var enbart män som flyttade till Amerika. Fortfarande var det fler personer som flyttade till Danmark än till Amerika.

I den svenska emigrationen till Nordamerika skedde den första höjdpunkten mellan 1868 och 1872. I slutet på 1860-talet var det missväxt i Sverige och nödår som följd. Halland tillhörde emellertid inte de värst drabbade områdena. Något annat som drev på emigrationen var också Amerikas möjligheter till utkomst och utveckling och en frihet som man inte hade hemma. Det fanns gott om arbete i Amerika och det var bättre betalt än hemma i Sverige. Efter hand tilltog också reklam och påverkan genom agenter och ombud för att öka emigrationen. Det var många som skulle tjäna pengar på emigrationen.

I början på 1870-talet tog Amerikaemigrationen från Morup fart. 1870 flyttade 38 personer till Amerika. Det var 33 män och 5 kvinnor. I huvudsak var det unga drängar som flyttade, men även några torpare, och några hemmasöner. De få kvinnorna var unga pigor. Utflyttarna kom ofta enskilt från många olika byar. Utflyttningarna skedde mest på våren och tidiga hösten. Inom en sexårsperiod 1870 t.o.m. 1875 hade 50 % av de 38 personerna som utvandrade 1870 kommit tillbaka till Morup. Det var 19 personer.

1871 flyttade 53 personer från Morup till Amerika, 44 män och 9 kvinnor. Johanna Lina, Jöns Larssons yngsta dotter, var en av dessa 9 kvinnor. Hon reste dock vid ett eget tillfälle och inte tillsammans med någon från Morup. Hon var 19 år och flyttade utan någon släkting. Vad var det hon lämnade och vad tänkte hon sig för framtid? Vad tänkte hennes föräldrar om hennes framtid? Ingen i släkten och ingen från byn hade tidigare rest. Johanna Lina var den yngsta av Jöns Larssons barn och hemmaboende. Övriga barn hade gift sig till gårdar runt omkring. Den näst äldste sonen hade övertagit hemmagården och därefter skulle dennes son komma att överta gården.

Jöns var vid Johanna Linas emigration 68 år, hennes mor var 56 år. De skulle sannolikt inte återse sin dotter. Förhoppningsvis såg familjen ändå med tillförsikt på dotterns framtid och det liv hon skulle skapa sig där borta i Amerika.

Ett år innan Johanna Lina reste hade ynglingen Nils Peter Nilsson, född 1848, vid 22 års ålder emigrerat till Amerika. Han var uppvuxen på en gård i Lyngen 2 i Morup. Han hade arbetat som dräng, som de flesta unga män gjorde på den tiden. Nils Peter var den som senare skulle bli Johanna Linas man. Förmodligen hade Nils Peter och Johanna Lina gemensamt planerat en framtid. Kanske var den redan bestämd till Amerika, eller så skulle Nils Peter undersöka möjligheterna i Amerika och därefter bedöma om det bästa var att återvända eller lägga framtiden i Amerika. Flera av de som reste ut var borta några år och kom sedan tillbaka. Kanske hade Nils Peter och Johanna Lina förlovat sig innan han reste. Året som följde efter Nils Peters avresa blev ett förberedelseår för Johanna Lina och även för hennes familj för vad som komma skulle. Förmodligen kom det också brev från Amerika med information om hur det gick där och med saknad efter fästmön och längtan efter att återses i den gemensamma framtiden.

Strandäng vid Lynga

Troligen tänkte Johanna Lina när hon gick på strandängarna vid hemmet på fästmannen på andra sidan havet och troligen fantiserade och drömde hon om hur det skulle bli där borta.

Johanna Lina var hemmadotter och hade inte tjänat några egna pengar. Kanske fästmannen skickade biljett eller pengar till resan.

Det fanns ännu ingen tågförbindelse från Morup (Långås) till Göteborg. Kanske reste Johanna Lina först med hästskjuts till Varberg och sedan med ångbåt till Göteborg. Hon reste i avsikt att stanna och förmodligen hade hon en del packning med sig.

Johanna Lina reste i augusti 1871 från Göteborg med ångfartyget Rollo till Hull i England. Rollo kunde ta uppemot 1000 passagerare. Resan till Hull tog två dagar.

Därefter var det järnväg till Liverpool och sen ut på Atlanten med kurs på New York. Resan över Atlanten tog cirka två veckor. Passagerare i tredje klass fick själva ta med madrasser att sova på. På den tiden behövdes inte ens pass för inresa i Amerika.

Det var svårt för mig att hitta Johanna Lina i Amerika. Med utgångspunkt från Nils Peter Nilsson hittade jag dock i 1900 års folkräkning en Nels Nelson i Bradford Pennsylvania. Han var gift med en Hannah och de hade barnen John född 1875, Jennie född 1877 och Oscar född 1890. Denna familjebeskrivning stämmer med det inledningsvis beskrivna brevet till min pappas farmor Anna Britta, som var syster till Johanna Lina. Att familjen hade de två första barnen 1886 när brevet till Anna Britta skrevs stämmer och jag förmodade att hustrun Hannah just var Johanna Lina som i Amerika kallade sig för Hannah.

Detta bekräftades senare när jag hittade Nels Nelsons dödsattest från 1927 där det stod hustru Johanna. I ytterligare en folkräkning har Johanna även fått med L:et i sitt namn. Johanna Lina fanns med i folkräkningen 1930, då 78 år gammal. Hon dog senare samma år i diabetes.

Av folkräkningarna har jag sett att Nils Peter arbetade i restaurangbranchen, så småningom som ägare. Han dog i njursvikt 79 år gammal. I Hannas (Johanna Linas) brev (se under rubrik ”Hur det började”) beskriver Hanna bland annat att de har det så bra, att de får arbeta tillsammans med att laga mat och att de slipper gå ut när det är kallt. De bodde i ett stort hus inne i staden, där de hade sitt arbete på första våningen och bodde i sex rum på andra våningen.

Familjens adress i Amerika var hela tiden Bradford i Pennsylvania.

Jag har försökt följa Johanna Linas och Nils Peters tre barn John, Jennie och Oscar.

John bodde kvar i föräldrahemmet i Bradford. Han arbetade som tryckare med egen butik. John gifte sig vid 32 års ålder med Eva Montrose Scribner som då var 18 år. Hon och hennes föräldrar var födda i Amerika. Tillsammans fick John och Eva en son med namn John W Nelson Jr. Senare står John (den äldre) som ägare till en radioaffär. Sonen John W Jr. var sportredaktör på en dagstidning.

Vid folkräkningen 1940 var John Nelson Jr. drygt 30 år och bodde hos föräldrarna John och Eva i Bradford. Under tiden 1942 – 1945 tjänstgjorde han i armén i andra världskriget. Han dog 1993 vid 85 års ålder i Hornell i delstaten New York, drygt en timmes bilresa från Bradford. Jag har inte hittat någon uppgift om att han hade egen familj och barn.

Jennie arbetade som modist. Hon bodde kvar hos föräldrarna vid 1910 års folkräkning. Hon var då ogift och 32 år. 1914 dog Jennie 37 år gammal. Hon dog av lungtuberkulos som hon haft under två års tid.

Även yngste sonen Oskar bodde i föräldrahemmet 1910. Han var då 22 år och arbetade som bokhållare i restaurang, förmodligen i faderns restaurang. Oscar gifte sig när han var 30 år med Anna som emigrerat från Sverige med sina föräldrar 1914. Även Oscar och Anna var bosatta i Bradford Pennsylvania. Oscar var senare arbetare på entreprenad.

Tillsammans fick Oscar och Anna en dotter, som dog som spädbarn, och sedan fick de sonen Donald 1923. Oscar dog redan 1934 av cancer vid 44 års ålder. Änkan Anna med sonen Donald flyttade då till Annas föräldrar. Sonen Donald värvades till 2:a världskriget 1943. Han var då 20 år.

Donald gifte sig 1947 med Betty Perry från Pennsylvania. De bosatte sig i Custers City strax söder om Bradford. Tillsammans fick Donald och Betty två döttrar. Dessa finns troligen fortfarande i livet, men jag har inte lyckats hitta dem. Donald dog 2004 80 år gammal i Custers City i Pennsylvania.

I mina efterforskningar ser det ut som att bara Johanna Linas barnbarn Donald Oscar Nelson har lämnat ättlingar efter sig i Amerika, två för mig okända döttrar och deras eventuella avkomma.

Utdrag från mitt släktträd på Ancestry

Jag har sökt information via kontakt med släktträdsinnehavare som har Donald Oscar med i sitt träd, men inte fått något svar.

 Av Jöns Larssons barn var det alltså bara Johanna Lina som utvandrade, men i generationerna därefter var det flera som emigrerade till Amerika. Jag har hittat nio barnbarn och sju barnbarnsbarn som utvandrade. Förmodligen spelade faster/moster Hanna i Amerika (Johanna Lina) en viss roll när syskonbarnen och deras ättlingar så småningom emigrerade.

Två år efter ovanstående forskning fick jag ett meddelande via Ancestry: En Pamela Nelson hade kontaktats av en person som renoverade lägenheter i Hornell. Vanligtvis när han röjde ur en lägenhet slängde han det som fanns, men han hade hittat ett gammalt fotoalbum som han ville skulle hitta hem till sin släkt. Pamela Nelson var emellertid inte släkt, men eftersom hon släktforskade genom Ancestry så letade hon upp mig! Jag fick kontakt med lägenhetsrenoveraren och han sände fotoalbumet till mig! Det hade tillhört John W. Nelson Jr. som dog i Hornell 1993. Vilken skatt! Foton från hans ungdom tydde på ett stort sportintresse. Han blev ju senare sportredaktör.

Mr & Mrs Nelson, Nils P och Johanna Lina Nilsson


Där fanns även foton på hans föräldrar och på hans åldrade farföräldrar (de som emigrerade i sin ungdom) Hanna och Nels Peter Nelson!

Jag kontaktade en släkting på John W Nelson Jr’s mors sida. Hon bekräftade att John W Nelson Jr. aldrig gifte sig.

Lars August Jönssons ättlingar som emigrerade

Lars August Jönsson var Jöns Larssons näst äldsta barn. Lars August gifte sig och bodde med sin familj i föräldrahemmet i Lynga nr 1 i Morup, senare kallad ”Jensagården”. Familjen fick sju barn varav sex blev vuxna.

1880 knappt tio år efter Lars Augusts syster Johanna Linas emigration till Amerika var det dags för nästa av Jöns Larssons släktingar att emigrera. Det var Lars Augusts äldste son Johan Elof Larsson, som vuxit upp med sin familj hos farfar Jöns Larsson på gården i Lynga nr1. Jag berättar om honom längre ner.

1885 flyttade Lars August med sin familj till Eneskogstorp nr 5 i Stafsinge, kallad ”Enet”. En vuxen son till Lars August övertog föräldrahemmet i Lynga där Jöns Larsson alltjämt bodde. När Lars Augusts yngste son Severin var tjugo år emigrerade även han till Amerika från hemmet i Eneskogstorp.

Genom släktforskning via DNA har jag lyckats hitta ättlingar till Lars Augusts två emigrerade söner i Amerika och till och med haft besök av en 3:e kusin till mig.

Johan Elof Larsson, född 1860 i Morup

Lars Augusts äldste son Johan Elof var född 1860. Han reste till Amerika på våren 1880. Han var då nitton år gammal. Det var många som reste från Morup denna vår. På ångfartyget Orlando som avgick från Göteborg till Hull den 2 april 1880 var det 48 personer från Morup. Det var i huvudsak unga män i tjugoårsåldern med slutdestination New York. Ofta åkte bröder tillsammans. Kanske många inte såg sig som emigranter utan mer, i likhet med dagens ungdomar, att de åkte ut för att under en begränsad tid jobba hårt och spara ihop pengar och sedan återvända hem.

Johan Elof reste till sin faster Hanna Nelson (Johanna Lina Jönsdotter) och hennes man Nels Nelson i Bradford Pennsylvania. När Hanna i Amerika våren 1886 skrev brev till sin syster Anna Britta i Sverige berättade hon också om Johan. ”Han har det bra, bor och arbetar i närheten”.  Senare samma år 1886 gifte Johan Elof sig med svenskfödda Anna. Johan Elof Larsson kom i Amerika att kalla sig för John Lawson.

John och Anna med de sex äldsta barnen

John och Anna fick åtta barn: Selma 1887, Oscar 1888, Minnie 1891, Jennie 1892, Lillian 1894, Clara 1896, Edvard 1899 och Mildred 1903. John arbetade i Bradford i gruvor och fabrik.

1901 flyttade familjen till Brockton i delstaten Massachusetts. Brockton hade en stor sko- och lädervaruindustri. John arbetade i skotillverkningen. Även flera av barnen arbetade i skofabrik.

I Brockton fick Johan Elof en arbetsskada i huvudet. Han vistades under lång tid på sjukhus där han dog vid 81 års ålder 1941. Sjukhuset låg långt från familjens hem i Brockton. I folkräkningarna betecknades hustrun Anna som änka trots att hon dog före sin man 1940. Efter sin död återfördes dock John till Brockton och är begravd vid sidan om sin hustru.

Sonen Oscar dog vid 16 års ålder efter en fotbollsskada. Dottern Jennie dog vid 25 års ålder. Döttrarna Minnie och Mildred bodde kvar i föräldrahemmet och gifte sig inte. De fick inte heller några barn. Dottern Lillian gifte sig med svenskfödde Einar Robinson. Hon dog vid 41 års ålder och hade inga barn. Sonen Edvard gifte sig med Elsie vid 24 års ålder. Han dog vid 87 års ålder. Edvard fick inga barn.

Det var bara Selma och Clara av Johan Elofs åtta barn som fick barn. Selma gifte sig med Arthur Moberg och de fick fyra barn.

Familjen Lundquist

Clara gifte sig med Elmer Lundquist och de fick sonen Donald Lundquist. Via Google hittade jag Donald som är den ende av Johns barnbarn som är i livet. Han är nu
(2018) 92 år och bor i Florida. Vi har brevväxlat och jag har också fått foton av honom.

Jag har förstått att det under lång tid fanns kontakter med den svenska släkten som fanns i föräldrahemmet i Eneskogstorp i Stafsinge.

Baksidan av foto på gården

Från USA har jag fått den fotade baksidan och framsidan av kort med inbjudan till 50-årskalas:
”Enet den 16/1 1916
Bästa svåger och svägerska.
En god fortsättning på det nya året. Vi skickar er ett kort på vår lagård och vår gamla framhuslänga. Så är det mor och far och vår yngste gosse. Där han står är han 2 år, nu är han 3. De andra 3 barnen var i skolan och Ludvig var vid sjön.

I somras byggde vi en ny framhuslänga. den står framför den gamla. Ni kan se stenfoten över stengärdsgården. Vi önskar om ni ville hälsa på oss den 6 Juli i år, då fyller Adolv 50 år, så skulle vi dricka en skål i vår nya stuga.
Vänligen Hanna och Adolv Larsson”


Det var Johan Elofs och Severins bror Carl Adolf Larsson, som övertagit föräldrahemmet, som bjöd in till 50-årskalas 1916, men förmodligen fick familjen på Enet inget Amerikabesök då. Nedan framsidan på kortet där den gamla framhuslängan fortfarande är kvar.

Nedan en bild på Enet från 2018, cirka 100 år senare, på samma plats men med den ”nya” framhuslängan.

Enet 2018

Senare övertogs kontakten med Amerikasläkten av Carl Adolfs dotter Hulda Karlsson. Hon hade kontakt både med Johan Elofs och Severins ättlingar. Hulda dog 2007. Hon har efterlämnat ett Amerikaalbum med foton, som jag fått ta del av genom Huldas dotter Berit Svensson.

Severin Larsson född i Morup 1877

Severin var Lars August Jönssons yngste son. Han var född 1877. Severin var bara tre år då hans äldste bror Johan Elof emigrerade.

Hemma på gården i Lynga hände en förfärlig olycka 1885 vid tröskningen. Lars Augusts yngsta dotter omkom då hon arbetade vid trökverket. Hon var bara 11 år gammal. Severin var då 8 år gammal. Familjen flyttade då hastigt från gården i Lynga i Morup till en gård i Eneskogstorp i Stafsinge socken. Gården kallas ”Enet”.

Severin arbetade på sin fars gård i Eneskogstorp. På gården fanns också två äldre bröder, Ludvig och Carl Adolf .

I november 1897 emigrerade Severin Larsson till Amerika från hemmet i Eneskogstorp. Han var då 20 år och hade enbart bott och arbetat i föräldrahemmet. Han reste med ångfartyget Aristo från Göteborg till Hull och sedan vidare från Liverpool till New York med ångfartyget Teutonic. Han angav bror J Larsson Bradford i Pennsylvania som resmål.

Med på samma resa var Potentia Karlsson från Skrea, som några månader senare skulle bli Severins hustru. Potentia angav som resmål samma adress som Severin, men istället för J Larsson angav hon N.P. Nilsson som anknytning. Potentia var 25 år.

Potentia var den äldsta av sina syskon. Hon var född i Skrea socken söder om Stafsinge. När hon var 17 år började hon arbeta som mejerska i Fjärås, 70-80 km från sitt hem i Skrea. Hennes titel var ”mejerska”. Det var namnet på en mejerikvinna i ledande ställning på ett mejeri. Efter ett år i Fjärås flyttade Potentia tillbaka till hemmet i Skrea 1890. Kort därefter födde hon en son med en okänd pappa. Potentia stannade hos sin son i sitt föräldrahem i ett år. Sedan började hon arbeta som mejerska i Okome socken medan sonen var kvar hos sina morföräldrar. Okome var på den tiden förflyttningsmässigt ganska långt från Skrea. Efter ett år i Okome flyttade Potentia 1892 till det nyligen startade mejeriet i Morup, vilket låg betydligt närmare föräldrahemmet där sonen bodde. Kanske var det under denna tid Severin mötte den mer världsvana Potentia. Potentia var då 20 år och Severin var bara 15-16 år gammal. Kanske Potentia pratade om de människor hon träffat som talat om Amerika. Severin själv hade en 17 år äldre bror (Johan Elof ) som hade emigrerat till Amerika. Potensia arbetade ungefär ett år på mejeriet i Morup. När Potentia började sin anställning på mejeriet i Morup hade hon ersatt en mejerska, men fick själv en lägre titel. När hon slutade efter ett år ersattes hon av en person som fick titeln mejerska. Kanske Potentia som ensamstående med barn utan barnafader förringades. Kanske Potentia drömde om att få komma någon stans där hon kunde få börja om, där ingen kände henne eller hade förutfattade meningar om vem hon var.

Till jul 1893 flyttade Potentia åter hem till Skrea. Hon var då 21 år. Sannolikt höll Severin och Potentia kontakt, såvida de inte träffades först senare.

I Potentias hem ”Ringarestugan” bodde föräldrarna, hennes yngre syskon samt hennes son John Erhard Paridon. Säkert fick alla hjälpa till med att klara det dagliga arbetet. Barnen flyttade i unga år ut för att arbeta utanför hemmet.

Severin bodde på sin fars gård i Eneskogstorp i Stafsinge, cirka 10 km från Ringarestugan i Skrea.

På hösten 1897 blev Potentia gravid. Kanske tänkte hon – ”Inte ännu ett barn utan att vara gift. Tänk att få starta om på en plats där ingen känner mig och ingen har en uppfattning om vem och hur jag är. Varför inte åka till Amerika?” Vid den tiden skulle en man vara minst 21 år för att få gifta sig. Severin var bara 20 år. Kungen kunde dock bevilja dispens till ynglingar om de hade sina föräldrars tillåtelse och kunde försörja en familj. Vid den här tiden var det mycket vanligt att människor flyttade till Amerika. Severin och Potentia pratade om att emigrera till Amerika. Självklart skulle det vara svårt för Potentia att lämna sin sjuårige son, men hon visste att hennes föräldrar tog väl hand om honom och var de som alltid funnits för honom. Hon kunde inte ge honom något bättre.

Hittills hade Severin bara levt hemma på sin fars gård och inte rest långt hemifrån. Han såg troligen Potentia som en fantastisk kvinna. Hon hade sett mer av världen, hon var vacker, smart och initiativrik. Hon ville också dela sin framtid med honom. Med Potentia vid sin sida skulle han lyckas med vad som helst. Han kunde också erbjuda kontakter i Amerika där han hade en 17 år äldre bror och också en faster.

Den 26 november 1897 gick Severin och Potentia ombord på Aristo Steamship i Göteborg. De reste separat, inte som ett par.

Severin och Potentia gifte sig I Bradford i mars 1898. I maj 1898 föddes deras första barn Ernest. De fick ytterligare en son Gustaf Albert i Bradford 1899. Familjen bodde nära brodern Johan Elofs familj.

Från Bradford till Brockton

Efter några år i Bradford i Pennsylvania flyttade såväl Johan Elof som Severin med sina familjer till Brockton i delstaten Massachusetts. Båda familjerna arbetade inom skotillverkningsbranchen.

Severin och Potentia fick i Brockton ytterligare fem barn Carl Victor född 1901, Esther född 1904, Harry född 1906, Eldon född 1910 och Ethel född 1913.

Fotot till höger troligen de tre yngsta sönerna Victor, Harry och Eldon

Severin fick mönstra för första världskriget.

”Kungen av Sverige”

Severin och Potentia höll kontakt med släktingar i Sverige. Många år senare besökte en son till Severin och Potentia släktingar i Sverige. Den amerikanske släktingen såg då ett foto som tagits strax före Severins och Potentias avfärd till Amerika. Det var ett foto på Potentias familj.

Potentias familj i Skrea, L Rohlins arkiv

Den amerikanske släktingen kände igen fotot för de hade ett likadant foto hemma i Amerika. Han sa att han visste att det var hans mamma Potentia som stod i mitten, hennes syskon och föräldrar runt omkring, men vem var den stående lille pojken? I hans hem hade de brukat kalla pojken för ”Kungen av Sverige”. Den svenske släktingen förklarade då att det var Potentias son. Men amerikanaren sa att det måste vara ett missförstånd för det var ju han som var Potentias son. Den svenske släktingen berättade då att pojken var amerikanarens bror. Amerikanaren sa att det inte kunde stämma, hans mor var mycket ärbar och hade inte något föräktenskapligt barn. Amerikanaren blev mycket upprörd och lämnade rummet. Morgonen därpå kom han och sa att han inte kunnat sova på natten och hela tiden tänkt på vad som berättats. Han hade kommit fram till att det faktiskt kunde vara så att det som berättats var sant. Det hade varit en sådan chock för honom, den amerikanska familjen hade inte vetat om Potentias hemlighet.

När jag många år senare frågade sonen till den amerikanske släktingen varför den amerikanska familjen kallade pojken på fotot ”Kungen av Sverige” fick jag till svar att de tyckt att han var lik den svenske kungen. Jag tror att det fanns en annan förklaring till varför Potentia kallade den lille pojken ”Kungen av Sverige”. När Potentia skulle förklara för sina barn vem den lille pojken på fotot var, kanske hon sa ” Det är den allra finaste personen i hela Sverige” och då förstod ju hennes barn att det måste vara kungen. Jag undrar om Potentia under alla år hade någon kontakt med sin son i Sverige, om hon fick följa honom i hans liv, eller om priset hon fick betala var att nöja sig med att på ett foto titta på ”Kungen av Sverige”.

Potentias son i Sverige flyttade tidigt från morföräldrarnas hem. Han arbetade som handelsassistent och blev så småningom avdelningschef på varuhuset PUB i Stockholm. Han gifte sig i Stockholm 1917 och bodde där till sin död. Han fick inga barn.

Severin dog 1940 i Brockton i Massachusetts. Potentia dog i Brockton 1959.

Tack vare  DNA-släktforskning kunde jag i Amerika hitta information om först Severin och senare även Johan Elof. De hade amerikaniserat sitt efternamn till Lawson och Johan Elof kallade sig John. Potentia kallade sig Tensie. Jag har haft mailkontakter med tre ättlingar och brevkontakt med två ättlingar. Jag har till och med haft besök av en 3:e kusin (han på bilden nedan till höger), ett mycket värdefullt och berikande möte.

Severins släkt liksom Johan Elofs släkt hade kontakt med den svenska släkten genom Hulda Karlsson i Falkenberg (se ovan). Efter henne tog kontakten slut. Severins släkt har dock oavbruten kontakt med Potentias svenska släkt.

Till höger farmor Tensie (Potentia).
Kanske jämförde hon honom med minnet av den son hon en gång lämnat i ett annat land, i en annan tid, i en annan värld …


Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s