Lillebror Sven

Sven Svensson föddes med en utstakad framtid som åbo i Bryntebo, men så blev inte fallet. På den tiden visste man att ”Människan spår, men Gud rår” och man kunde aldrig ta något för givet. Här är berättelsen om Sven Svensson:

På en gård i Bryntebo bodde mannen Sven Nilsson och hans hustru Anna Svensdotter. Sven Nilsson var uppvuxen på gården och hade som äldste son övertagit föräldrahemmet efter sin far Nils Nilsson. Att äldste sonen övertog föräldrahemmet hade skett i generation efter generation.

Sven Nilsson och Anna Svensdotter hade gift sig på Annandag jul 1765. De fick flera barn.

1766 föddes deras första barn, dottern Elin. Emellertid dog Elin 1768 i kopporna drygt ett och ett halvt år gammal. Sven och Anna fick ett andra barn, en ny dotter Elin som föddes 1769. Tre år därefter1772 föddes deras tredje barn, dottern Nilla. Efter ytterligare tre år 1775 föddes dottern Karin. Karin dog samma år fyra månader gammal genom en förfärlig olyckshändelse. Spädbarn sov i mödrarnas sängar och det hände då och då att barn dog i sängen. Oväntade dödsfall som skett under natten rubricerades som kvävd av våda. Man drog slutsatsen att modern sovit tungt och legat ihjäl barnet, alltså att det kvävts. Detta hände Karin. Hon blev kvävd av våda. Begreppet plötslig spädbarnsdöd fanns inte. Senare tiders forskning har spekulerat i om plötslig spädbarnsdöd kan vara en del av förklaringen till alla de spädbarn som dog oväntat genom kvävning eller ”slag”.

1776 föddes familjens femte barn, på nytt en dotter som fick heta Gunnil. När Gunnil var två och ett halvt år dog även hon av koppor. Koppor var en smittsam och relativt vanlig sjukdom som i många fall ledde till döden. Genom vaccin har sjukdomen smittkoppor utrotats från jordens yta under senare delen av 1900-talet.

Sen föddes den efterlängtade sonen lillebror Sven 1782. Det var han som skulle föra traditionen vidare och ta över gården efter föräldrarna. Det brukliga var att äldste sonen övertog gården även om det fanns äldre döttrar. På den tiden var bara män myndiga. Förhoppningsvis skulle Svens båda äldre systrar Elin och Nilla bli bondhustrur på några andra gårdar i Morup.

Men sen inträffade en händelse som förändrade lillebror Svens utstakade livsbana. Svens far Sven Nilsson dog plötsligt av huvudvärk. Han var bara 47 år. Lillebror Sven var då bara tre år och kunde inte ta över gården. Hans mamma änkan Anna Svensdotter var 44 år. Hon behövde snabbt skaffa arbetskraft till gården. Då kom det en dräng till gården. Han hette Jon Olofsson och var 25 år. Kanske blev han lite av en fadersfigur för Sven. Efter tre år 1788 gifte Jon sig med äldsta dottern, Svens syster Elin, som nu hade hunnit bli 19 år. Lillebror Sven var då 6 år. Nu blev det, istället för Sven, före detta drängen Jon som övertog gården. När Jon och Elin fick sitt första barn var lillebror Sven 7 år. Storasyster Elin och Jon fick sedan flera barn och kanske blev lillebror Sven som en storebror för syster Elins barn.

Sven Svensson, stannade i föräldrahemmet hos sin mor samt den äldre systern Elin och hennes familj. 1808 när Sven var 26 år dog Svens mamma Anna Svensdotter av ålderdomsbräcklighet. Hon var då 70 år. Därefter flyttade Sven från föräldrahemmet i Bryntebo som alltså övertagits av storasyster Elin med familj. Sven var 27 år när han 1809 var dräng i en granngård i Bryntebo. 1810 finns Sven inte kvar i granngården i Bryntebo. Förmodligen arbetade han som dräng på någon annan gård i Morup.

1817 gifte Sven sig och blev då registrerad som dräng i Sotared. 1818 står han med eget hushåll i Sotared tillsammans med hustrun Sara Thorsdotter. 1819 föddes Svens och Saras dotter Anna. Anna dog dock två dagar gammal. Sven var då 37 år. 1821 registrerades Sven och hustrun på nytt som dräng och piga i Sotared. De fick en andra dotter Anna Sophia 1821. I husförhörslängden 1822 var Sven, hustrun Sara och dottern Anna Sophia överförda till ett torp under en gård i Sotared där Sara tidigare varit piga. Gården innehades av Svens svåger Jons syster med familj. Svens storasyster Nilla Svensdotter född 1772 i Bryntebo var piga hos Sven och Sara på torpet i Sotared.

1822 var Sven alltså torpare under en gård i Sotared. Han hade fru och en liten dotter. Hos honom bodde även hans storasyster Nilla som var lomhörd. Det var mannen (Jon) till Svens äldsta syster Elin som hade övertagit Svens föräldrahem.

1824 har lomhörda gamla pigan Nilla flyttat tillbaka till sitt föräldrahem i Bryntebo. Hennes syster där, Elin, har tagit livet av sig samma år.

1825 den 4 juni dog Sven som torpare 43 år gammal. Han dog av lungsot. Men här slutar inte berättelsen. Det finns en fortsättning efter Sven.

Tre månader efter Svens död föddes Svens och Saras dotter Sara Maria. Sara och barnen bodde till en början kvar på torpet i Sotared. Under en tid bodde även Saras lillasyster Karin Thorsdotter där. Hon hade med sig sin son Johannes som var född i juni 1825.

Men hur kan en änka och två småbarn överleva? Antagligen blev förhållandena allt svårare. 1830 betecknades de som fattighjon. Sara var då 46 och döttrarna var 8 respektive 4 år. 1832 hade de flyttat till en backstuga. Därefter flyttade de från Sotared till Askhult. Där står de som utfattiga och inhysta på ett torp som hör till Askhult. 1833 står de som utfattiga på Fattiglistan och flyttas till Joh. Arvidsson vid Qvarnagård. Döttrarna var fattighjon med rote tills de blev konfirmerade. Äldsta dottern Anna Sophia blev sedan piga hos sin kusin Pehr Jonsson i Morups by Nr 10. Anna Sophia hade bara varit fyra år när hennes pappa dog. Kanske berättade kusin Pehr för Anna Sophia om hennes pappa och att hennes pappa varit som en storebror för Pehr när Pehr var liten i hemmet i Bryntebo.

 Så småningom övergick Anna Sophia till att vara piga i Pehrs son Sven Augusts hushåll där hon var till sin död. Anna Sophia antecknades vara mindre vetande och ha en svår ögonsjukdom. Hon dog 1873 och var då 52 år gammal.

Svens yngsta dotter Sara Maria fick efter konfirmation bo på Lyngen Nr 3 hos sin kusin Bengt Jonsson. Hon betecknades vara bräcklig och fåvettig. Hon benämndes som hemmadotter hos Bengt. Sara Maria dog 1858 i lungsot som sin far. Hon var då 32 år gammal.

Svens hustru änkan Sara Thorsdotter stod på Fattiglistan, under senare del med rote. Hon betecknades som bräcklig. Roteansvar byttes varje år. Den enda gången hon antecknades på, och som också blev hennes sista rote var Skogsbohl – Bryntebo. Så kom då äntligen lillebror Svens hustru till Bryntebo, men inte som bondhustru. Hon var då 82 år gammal och dog samma år som Morups fjärde äldsta person 1865.

Karta över Bryntebo 1826 då Storskiftet genomfördes enligt denna nya fördelning. De tre gårdarna i Bryntebo låg fortfarande samlade, men markerna fördelades om. Olof Jonsson, lillebror Svens systerson, blev den som övertog gården efter sin far Jon. Olof fick de delar som har beteckning C samt 52 och uppåt. Han hade också del i den tomt som hade beteckning 27.

Lantmäteriets arkiv, Historiska kartor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s