Hemmansklyvningen i Askhult

Jag undrar så vad som hände med Christian Jonssons gård i Askhult. Varför blev han utfattig och utan gård? Vanligtvis var den yngre generationen den äldre generationens ålderstrygghet. Men Christian hade inte låtit sin son Petter Gustaf överta gården trots att han hade stor familj. Kanske han inte hade förmåga, inte ville eller inte fick. Även om berättelsen nedan inte ger svar på mina frågor så beskriver berättelsen några händelser på Christians väg utför. Berättelsen beskriver också att det kanske inte var så lätt att vara lantmätare med alla bönder som inte alltid var så lätta att hantera. Berättelsen utgår från Lantmäterimyndighetens dokumentation som jag har lästs, tolkat och sammanfattat.

Den 30 mars 1867 satte sig hemmansägare Sven August Svensson i Askhult och skrev ett brev till konungens befallningshavare i Hallands län. Sven hade av hemmansägare Christian Jonsson i Askhult köpt halva hans gård. Sven ville nu få köpet registrerat på Lantmäterimyndigheten och han var noga med att allt skulle ske på ett korrekt sätt. I brevet till Landshövdingen på Halmstad slott anhöll han vördsamt om att herr förste lantmätare riddare J.S. Wallmark skulle förordnas till att verkställa hemmansklyvningen.  
Sven August Svensson beskrev att det gällde 1/8 dels mantal från laga skiftet i Askhult N:1. Sven skrev att det 1/8 dels mantalet nu var delat och han själv (Sven August Svensson) ägde en 1/16 dels mantal och Christian Jonsson, som tidigare ägt hela 1/8 dels mantalet,  ägde nu bara 1/16 dels mantal.

Brevet inkom till Halmstad slott den 2 april 1867. Samma dag förordnades förste lantmätaren riddare J.S. Wallmark till att verkställa hemmansklyvningen. Förordnandet ankom Lantmäterimyndigheten den 6 april. Hemmansklyvningar var ganska vanligt förekommande.

Förste lantmätaren J.S. Wallmark hämtade fram de gamla handlingarna som hade upprättats vid laga skiftet i Askhult på trettiotalet. Han upptäckte då att det från laga skiftet inte fanns något 1/8 dels mantal att klyva. Vid laga skiftet, som företogs 1830 – 1832 hade Askhults by lagts ut i 4 mantal, Askhult N:1 – 4. Varje mantal var i sig fördelat på flera enheter av varierande storlek. Christian Jonsson hade enheten som betecknades Askhult N:1 Ac. Det var 1/4 dels mantal av Askhult N:1. Herr förste Lantmätaren konstaterade då att det alltså efter laga skiftet hänt saker som inte hade registrerats hos Lantmäterimyndigheten! Vart hade den andra 1/8 dels mantalet tagit vägen? Det måste finnas minst en till delägare inblandad, kanske flera, för att hemmansklyvningen av den nu aktuella 1/8 delen skulle kunna verkställas. Lantmätaren visste inte vilka delägarna var och kunde därför inte kalla dem direkt till möte. Herr förste Lantmätaren skrev den 12 april, enligt anvisning från landshövdingeämbetet, en kungörelse som skulle läsas upp från predikstolen i Morups kyrka.

Söndagen den 14 april lästes kungörelsen upp från predikstolen i Morups kyrka. Att så skedde intygade pastorsadjunkten A Hammarlind.

I kungörelsen uppmanades alla delägare som var berörda av ärendet att inställa sig till sammanträde den 25 april 1867 klockan nio på förmiddagen hos hemmansägare Sven August Svensson i Askhult. Vid sammanträdet skulle hemmansklyvning verkställas av det 1/4 dels mantal som vid laga skiftet 1832 blev utlagt på Christian Jonsson. Som brukligt var gick de flesta i kyrkan på söndagarna. Nu började man fundera på om man på något sätt kunde vara berörd av detta ärende. Man kanske hade något intresse att bevaka?

Sammanträdet den 25 april 1867

En vårdag 1867 torsdagen den 25 april klockan nio på förmiddagen var det dags att verkställa hemmansklyvningen. In på Sven August Svenssons gårdsplan i Askhult rullade en hästdroska med herr förste lantmätaren J. S. Wallmark. Med sig hade han de två gode männen Gustaf Nilsson i Hönryd och Börje Svensson i Fagared, vilka båda brukade biträda i sådana här ärenden. På plats att välkomna de tillresta herrarna fanns naturligtvis Sven August Svensson 32 år. Det var ju han som tagit initiativet till den nu förestående hemmansklyvningen, och det var hos honom sammanträdet skulle hållas. På plats fanns också Christian Jonsson som sålt 1/16 dels hemman till honom. Christian var 71 år. Men inga ytterligare berörda hade infunnit sig. Herr förste lantmätare J.S. Wallmark höll i sammanträdet och protokoll fördes. Han hade medtagit de handlingar som hade upprättats vid laga skiftet 1832, och som fastställts i november 1833. Mötesdeltagarna började sammanträdet med att studera kartan och de tillhörande handlingarna från trettiotalet. Enligt dessa ägde Christian Jonsson 1/4 dels mantal. Efter vad lantmätaren förstod så stämde handlingarna inte med dagens förhållande och han bad om förklaring till vad som hänt. Christian uppgav då att han 1864 hade sålt 1/8 dels mantal (alltså halva sin gård) till Bengt August Bengtsson i Grytås. Detta hade skett genom enskild delning utan förordnande, men med hjälp av medhjälparen J. G. Hollstadius. Christian uppgav vidare att han nu i år sålt halva sin gård, alltså 1/16 dels mantal till den närvarande Sven August Svensson.

Den uppgivna delägaren Bengt August Bengtsson hade ännu klockan tio inte infunnit sig till det kungjorda sammanträdet.

Sen knackade det på dörren och det visade sig att torparen Bengt Johan Svensson inställde sig till sammanträdet då han menade att han var berörd av ärendet.

Han visade ett kontrakt som Petter Gustaf Christiansson (Christian Jonssons son) gett honom, utskrivet 30 april 1863. Enligt kontraktet skulle torparen (från Christians 1/4 dels mantalet) ha rätt till två tunnland utmarksjord, som han fick bruka och besitta under sin och hustruns livstid mot en årlig skatt.

De närvarande delägarna Sven August Svensson och Christian Jonsson förklarade att då Petter Gustaf Christiansson inte ägt hemmanet hade kontraktet ingen giltighet.

Torparen uppgav då att han av Christian Jonsson fått löfte att bebygga tomten. Herr förste lantmätaren hänvisade då torparen till Häradsrätten för att försöka få sin talan gällande. Därmed var torparens medverkan vid sammanträdet avslutad.

Den saknade tredje delägaren Bengt August Bengtsson 30 år hade så småningom kommit till sammanträdet.

Ytterligare en person kom till sammanträdet. Det var hemmansägare Sven Svensson i Askhult N:3 som också han visade upp ett kontrakt. Genom det hade han 1865 köpt sig rätt till fri väg för evärderliga tider, vid norra sidan av Christian Jonssons 1/8 dels hemman, från Fastarpsvägen utmed Båtsmansbostället och över kullen till sina ägor.

Nu var det så mycket information så det behövdes en yttre besiktning för att rätt förstå förhållandena. Den yttre besiktningen gjordes av förrättningsmannen herr förste lantmätare J.S. Wallmark i närvaro av delägarna. Lantmätaren konstaterade då att det skett så stora förändringar att den gamla kartan från laga skiftet inte kunde användas. Det kunde således inte verkställas någon hemmansklyvning denna dag. Lantmätaren förklarade, i samråd med de gode männen och delägarna, att en fullständig och tillförlitlig karta över alla ägorna med nya mätningar måste göras för att klyvning av hemmanet skulle kunna ske. Detta skulle utföras av lantmätarens tjänstebiträden och delägarna hade skyldighet att hjälpa till. Därefter avslutades sammanträdet.

Det var ett stort arbete som vidtog med att mäta upp och dokumentera alla ägorna. Markerna skulle dessutom värderas och graderas. När arbetet var genomfört kallade herr förste lantmätare J.S. Wallmark på nytt till sammanträde. Denna gång kunde kallelsen skickas direkt till de tre berörda delägarna: Bengt August Bengtsson, Christian Jonsson och Sven August Svensson.

Sammanträdet den 17 maj 1867

Fredagen den 17 maj klockan nio på förmiddagen var det på nytt dags för sammanträde för att verkställa hemmansklyvningen. Närvarande var förste lantmätaren J.S. Wallmark, de två gode männen och de tre delägarna Christian Jonsson, Bengt August Bengtsson och Sven August Svensson.

Sammanträdet inleddes med att förste lantmätaren höll en lång och fullständig redogörelse av Kunglig Majts förnyade nådiga stadga om Skiftesverket i riket med därtill hörande nya graderingssätt. Därefter företogs ägogradering. Detta var inget lätt arbete och många diskussioner följde.

Mötet avslutades för middagsuppehåll med mera. Lantmätaren sa att mötet skulle återupptas klockan fyra på eftermiddagen samma dag. Alla skulle närvara vid sammanträdet som skulle hållas hos Bengt August Bengtsson i Grytås N:1.

Efter några timmars avbrott återupptogs så mötet klockan fyra på eftermiddagen. Vid mötet hänvisade de tre delägarna till det Kungliga brevet från 1821, och att hemmantalet ska vara delningsgrund. I överensstämmelse med detta gjorde de vissa överenskommelser. De kom fram till att diverse avräkningar skulle göras, t.ex. den mark Sven Svensson köpt för väg.

Sven August Svensson yrkade på odlingsersättning, vilket bestreds av de två andra delägarna Christian Jonsson och Bengt August Bengtsson, vilka menade att jord hade köpts i befintligt skick. Sven August fortsatte att hävda att det var avtalat. Någon enighet kunde inte nås.

Nu började lantmätarens tålamod att tryta. För det första ville delägarna inte följa de nya graderingsreglerna och för det andra kunde de ändå inte komma överens. Lantmätaren insåg att inte heller denna dag skulle någon hemmansklyvning kunna verkställas. Lantmätaren slog fast att ärendet istället för överenskommelse mellan delägarna skulle ärendet komma att avgöras genom Skiftesberedningens beslut. Emellertid skulle minsann lantmätare Wallmark i sitt eget hem på ett vist sätt räkna ut och dela ägorna! Samtliga delägare kallades till nytt sammanträde den 23 maj 1867 klockan nio på förmiddagen för att fullborda skiftesförrättningen.

Sammanträdet den 23 maj klockan nio på förmiddagen

En knapp vecka senare, torsdagen den 23 maj, hölls så den sista förrättningen i ärendet. Närvarande var förutom förste lantmätare J.S. Wallmark, de gode männen samt hemmansägare Bengt August Bengtsson. Alla handlingar med nya uträkningar, värderingar och fördelningar presenterades. Övriga delägare kom sedan och närvarade vid utstakning. Efter utstakning av marker tillerkändes också Sven August Svensson odlingsersättning av Christian Jonsson och Bengt August Bengtsson. Någon vänlig överenskommelse om tillträde av nya lotter kunde inte ske.

Förrättningen förklarades avslutad. Eventuella besvär skulle inlämnas inom sextio dagar.

Vid denna förrättning den 23 maj överlämnades avskrift av alla handlingar i ärendet till hemmnsägare Bengt August Bengtsson Grytås N:1 vilken ägde 1/8 dels mantal i Askhult N:1.

Överlämnandet bevittnades av de två gode männen – Börje Svensson från Fagared och Gustaf Nilsson från Hönryd.

Förrättningsman var förste lantmätaren Jacob Samuel Wallmark från Lantmäterimyndigheten i Faurås härad, Hallands län.

Fastställandet

År 1867 den 10 oktober vid Faurås Ägodelningsrätts sammanträde i Åstad blev den verkställda hemmansklyvningen i överensstämmelse med bifogade handlingar fastställd till framtida efterrättelse.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s